Det kan inte ha undgått någon att klimatförändringar är en av vår tids stora frågor och något som engagerar fler och fler både praktiskt och känslomässigt. Vi är många som börjat se över vår livsstil, försöker ändra våra konsumtionsvanor och tar beslut om att sluta flyga, äta vegetariskt eller cykla mer. Själv har jag funderat på hur jag också kan ta med detta engagemang till jobbet som systemutvecklare. Vilka möjligheter har jag att påverka till det bättre på min arbetsplats och dagligen i det arbete jag utför? Jag började försöka leta och läsa vad andra tänkt och skrivit inom området. Jag hittade både nedslående domedagsprofetior om datahallarnas energianvändning och teknikoptimistiska planer på hur allt löser sig genom digitalisering. I hopp om att inspirera fler att tänka igenom vad och hur vi som arbetar inom mjukvaruutveckling kan bidra till en gemensam hållbar framtid vill jag gärna dela med mig av en liten sammanfattning att diskutera och tänka vidare utifrån.
Digitaliseringens påverkan på klimat och hållbarhet
I diskussionerna kring digitaliseringens påverkan på klimat och hållbarhet kan två huvudspår urskiljas. Den optimistiska sidan som förespråkar ökad digitalisering och menar att den extra energikonsumtionen som används för att lagra och bearbeta data flerdubbelt sparas in genom smartare lösningar för andra sektorer som transport, boende osv. Den andra sidan framhåller snarare att efterfrågan aldrig kommer att stillas utan att eventuella besparingar kommer att förbrukas på andra håll genom en ständigt ökande efterfrågan på nya energislukande tjänster och att takten som nya digitala tjänster ökar sin förbrukning av energi är ohållbar i sig. Vad vi kan vara säkra på är kanske bara att både riskerna och möjligheterna är stora och att det kommer spela roll hur vi inom branschen agerar.
Färdplan Fossilfritt Sverige
Inom det statliga initiativet Fossilfritt Sverige har olika branscher tagit fram egna färdplaner där de redogör för sina planer på och vilka förutsättningar som krävs för att branscherna i fråga skall kunna själva nå och bidra till riksdagens mål om att hela Sverige skall bli klimatneutralt till år 2045. R2M är med i referensgruppen för färdplanen som är framtagen av digitaliseringskonsultbranschen och lanserades under våren 2019.
Färdplanen har fokus på hur digitaliseringsteknik kan hjälpa till att minska befintliga utsläpp i andra branscher genom effektivare och smarta lösningar. En annan rapport från en branschorganisation som citeras flitigt menar att en 20-procentig minskning av de globala utsläppen kan nås genom att digitala lösningar införs för att optimera systemen. Men man balanserar också optimismen genom att diskutera hur branschen kan orsaka ökade utsläpp och att det innebär ett vägval att gå den rätta vägen.
En distinktion som lyfts fram genom hela rapporten är att skilja på lösningar som optimerar befintliga system, accelererar användningen av hållbara lösningar och de som är mer nytänkande och på allvar transformerar samhällslösningar på en högre nivå för att åstadkomma helt nya lösningar på samhällets behov och utmaningar.
En annan viktig poäng som görs är Sveriges roll och ansvar som ett litet men rikt land med både ansvar och goda möjligheter att utveckla teknik och lösningar som kan användas globalt. Man menar att rika länder som byggt sina ekonomier genom stora utsläpp av växthusgaser har ett stort ansvar att minska sina utsläpp och bidra till andras möjligheter att minska sina.
Ytterligare en viktig aspekt som tas upp är vikten av att beakta FNs globala mål för en hållbar utveckling och nyttjande av naturresurser för att i bästa fall förbättra en global situation men åtminstone inte förvärra den i framtagandet av nya lösningar. Genom en historisk tillbakablick illustreras hur utvecklingen bakåt tyder på att vi även fortsättningsvis kommer se en väldigt snabb teknisk utveckling som radikalt förändrar människors liv, vilka arbeten som utförs och hur, hur samhället är organiserat och vilka bolag som kommer att dominera marknaden. Detta menar man gör det svårt att planera i detalj hur utvecklingen bör styras och att politikens roll bör vara att möjliggöra stora transformationer snarare än att detaljstyra optimering av nuvarande system. Transformeringar behöver möjliggöras genom att förändringar genomförs på flera nivåer eftersom de ofta kräver samordning mellan teknik, affärsmodeller och infrastruktur.
Green software development
I min läsning hittade jag mycket om IT-branschen som helhet och om hårdvarans energiförbrukning. Men som mjukvaruutvecklare ville jag fördjupa mig mer i hur just jag kan påverka och hur designen av mjukvaran kan påverka energiförbrukning eller klimat- och hållbarhetsaspekter i övrigt. Ett begrepp jag hittade som ger en del intressant läsning är “Green Software Development”. Begreppet används förstås på lite olika sätt men en definition jag hittade är att följande aspekter uppfylls:
- I utvecklingsfasen identifieras, mäts och optimeras kontinuerligt vilka naturresurser som förbrukas när den nya mjukvaran tas i drift och används.
- Mjukvaran designas och byggs för att ge möjlighet att mäta och optimera verkningarna av användningen även i fortsättningen.
- Processerna för att utveckla och drifta lösningen är i sig själv cykliska och gör regelbundet utvärderingar och optimeringar av sin egen direkta och indirekta konsumtion av naturresurser och energi.
För att det ovanstående skall uppfyllas och hållbarhetsaspekten skall tas med genom hela design- och utvecklings- och förvaltningsfasen i en produkts livscykel tror jag att vi mjukvaruutvecklare har en viktig roll och att ett personligt engagemang kan göra stor skillnad för att just få med denna kontinuerliga utvärdering och optimering bland alla andra prioriterade buggfixar och åtgärder. Jag tror därför att långt ifrån alla som vill engagera sig behöver jobba på ett bolag som är profilerat som grönt utan att det också är viktigt att vi som bryr oss är utspridda överallt i samhället och jobbar med alla möjliga olika produkter och lösningar.
Det finns förstås alldeles för mycket att fördjupa sig i för att täckas i ett blogginlägg men ett par exempel jag fiskat upp i min läsning som kan vara föremål för sagda analyser och optimeringar är t.ex:
- Användarbeteende — hur påverkas användarnas beteende genom mjukvarans utformning och gränssnitt, uppmuntras många energiförbrukande sökningar, konsumeras strömmande video på ett sätt som inte är optimalt?
- Hårdvarunyttjande — nyttjas inbyggda energisparfunktioner i hårdvaran?
Vad kan jag som utvecklare göra?
En sak jag älskar med att arbeta inom IT är den förhållandevis platta strukturen och möjligheten att vara med och påverka på arbetsplatsen. Min upplevelse är att de flesta arbetsplatser strävar efter att ta tillvara på nya idéer och ge möjlighet till kompetensutveckling och nytänkande. Det här tycker jag att vi alla skall ta tillvara som en möjlighet att lyfta både vikten av att inkludera tänk kring hållbarhet och klimat och se som en möjlighet att vara innovativa och utveckla våra egna idéer och tankar kring smartare lösningar som kan hjälpa till att både transformera samhällsbehov på en högre nivå och att optimera befintliga lösningar till att bli mer energieffektiva. Hur ser det ut där du jobbar? Vilka förbättringar kan göras? Har du möjlighet att inkludera ett hållbarhetstänk i framtagandet av nya lösningar? Har ditt bolag undertecknat färdplanen? Om ja, se till att de följer upp på sina åtaganden, om inte, tryck på att ni också undertecknar.
En tendens som uppmärksammades i färdplanen och som inspirerade mig att börja fundera på nya smarta lösningar är möjligheten som öppnas i och med den stora förekomsten av smarta telefoner. Även om de i sig innebär problem med energiförbrukning och åtgång av problematiska mineraler så har de också bidragit till en stark minskning i konsumtionen av mer specialiserade apparater som väckarklockor, GPS-apparater och miniräknare. Det ger en flexibilitet i framtagandet av nya lösningar som enkelt kan laddas ner och uppdateras med nya funktioner. Säkert finns det fler vardagliga problem som kan lösas med en smart app och bidra till en minskad konsumtion av naturresurser och energi.
Några konkreta tips
På Facebook hittade jag gruppen #softwaredevelopersforfuture som bland annat ses fysiskt varje fredag och deltar i klimatstrejken #fridaysforfuture på Mynttorget i Stockholm. I gruppen delas också mer konkreta tips på hur det går att påverka genom sitt arbete. Här kommer några av dessa:
- Utveckla mjukvara utan att driva på teknikinköp. Se till att mjukvaran även fungerar på äldre hårdvara.
- Sätt press på företag/arbetsplatser. Vi är en efterfrågad grupp, använd det till att ställa kritiska frågor och krav kring miljöpolicys, både att de upprättas och efterföljs. Ifrågasätt onödiga flygresor, föreslå vegetarisk mat på evenemang.
- Tänk igenom dina egna teknikinköp och fundera på hur ofta du verkligen behöver uppgradera.
Vill du läsa mer om hållbar mjukvaruutveckling?
Worrydream har ett intressant blogginlägg om klimatpåverkan med inspirerande tankar kring några teknikområden där en engagerad utvecklare kan göra skillnad.
Green in Software Engineering, en bok från 2015 som samlar olika aspekter av hållbarhet kring mjukvaruutveckling med kapitel dedikerade till olika teman som utvecklingsprocessen, testning, underhåll osv.
Färdplanen för Fossilfritt Sverige: Digitaliseringskonsultbranschen, där de redogör för sina planer på och vilka förutsättningar som krävs för att branscherna i fråga skall kunna själva nå och bidra till riksdagens mål om att hela Sverige skall bli klimatneutralt till år 2045.
